Undersökningens syfte var att undersöka hur kuratorer inom psykiatrin finner ochbevarar mening i arbetet samt betydelsen av att uppleva mening i arbetet. Enkvalitativ forskningsmetod tillämpades och semistrukturerade intervjuer med totaltåtta kuratorer utfördes vid olika psykiatriska mottagningar och avdelningar i ensvensk storstad med tillhörande kranskommuner. Begreppet mening hämtades frånViktor Frankls logoterapeutiska teori och intervjumaterialet meningskoncentreradesför att sedan analyseras med hjälp av Frankls teori. Resultatet visade på attbegreppet mening var ett stort och abstrakt begrepp för informanterna, innehållandeolika slags meningar och dimensioner. Mening uppfattades vara ständigt närvarandei deras arbete, och som något individuellt och samtidigt allmänmänskligt.

En vanlig vårdform i livets slutskede är i form av öppenvård i hemmet vilket beskrivs i föreliggande arbete. Syftet var ?Att belysa vad det kan innebära att vara svårt sjuk i livets slutskede?. Resultatet redovisa utifrån följande teman: en ny innebörd i livet, tillbaka blick på det livet som har varit och hitta mening i livet under skuggan av döden och att leva i nuet med livskvalitet i tillvaron. Tillvaron för den svårt sjuka kan ha mening och ett lidande kan ha värdighet.

Skådespelarens arbete kan delas upp i två delar ? repetitionsperioden och spelperioden. Det som är meningsfullt för en skådespelare på en institutionsteater är att repetera teater framför att spela teater. Det innebär att publiken saknar mening i skådespelarenas relation till sitt arbete. En förklaring till det är att ?bilden? av skådespelaren som utvald, uppskattad och självförverkligande reproduceras bättre bland kollegor än av en publik.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

Reflektioner kring hur den kreativa processen kan observeras på olika nivåer. .

En vanlig vårdform i livets slutskede är i form av öppenvård i hemmet vilket beskrivs i föreliggande arbete. Syftet var ?Att belysa vad det kan innebära att vara svårt sjuk i livets slutskede?. Resultatet redovisa utifrån följande teman: en ny innebörd i livet, tillbaka blick på det livet som har varit och hitta mening i livet under skuggan av döden och att leva i nuet med livskvalitet i tillvaron. Tillvaron för den svårt sjuka kan ha mening och ett lidande kan ha värdighet.

Lönearbete utgör en väsentlig del av de flesta människors liv. Därför är det viktigt för individen och samhället att det finns Mening med arbetet, och att det upplevs som meningsfullt. Barnmorskor tillhör en yrkeskategori som upplever sitt arbete som meningsfullt. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka vad sex kvinnliga barnmorskor upplever som meningen med sitt arbete ur ett individ- och samhällsperspektiv samt vad de upplever som meningsfullt i arbetet. Genom en fenomenologisk metod framställdes essensen från barnmorskornas upplevelser.

Varje år drabbas cirka 120 personer i traumatisk ryggmärgsskada. Forskning visar att traumatisk ryggmärgsskada innebär en förändrad livssituation för personen som drabbats. Skadan innebär olika grad av förlust av kroppsfunktioner vilket leder till förändrade levnadsvanor som personen behöver förhålla sig till. I den förändrade livssituationen kan det vara svårt för personen att finna hopp och mening. Syftet med uppsatsen är att beskriva upplevelser av hopp och mening hos personer med ryggmärgsskada.

Vad som kanske kan kallas den traditionella förklaringsmodellen för metaforer inom filosofin, hänvisar till metaforisk mening, en mening som sägs uttryckas av metaforer parallellt med deras bokstavliga mening. Det har också gjorts försök att skissera system för hur den metaforiska meningen kan vaskas fram ur den bokstavliga.I ?What Metaphors Mean? kritiserade Donald Davidson sådana teorier och försök, och sa att man måste överge föreställningen om den metaforiska meningen. Metaforer, skrev Davidson, betyder inget utöver det de betyder bokstavligen, och alla effekter de har som ?vanligt? språk inte har, åstadkommer de med andra medel än de lingvistiska.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och skapa förståelse för den mening anställda ger projektarbete med tanke på de olikartade uppfattningar som råder. Ambitionen är att uppsatsen ska kunna vara till nytta för de organisationer vars medarbetare arbetar mer eller mindre i projekt, men även för dem som själva arbetar eller har arbetat i projekt. Samtidigt önskar jag också teoretiskt bidra till den samhällsvetenskapliga diskussionen om projektarbete. För att uppnå syftet har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod. Intervjuer har gjorts med personer som arbetar mer eller mindre i projekt för att utifrån detta sedan analysera meningsskapande i projekt.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och skapa förståelse för den mening anställda ger projektarbete med tanke på de olikartade uppfattningar som råder. Ambitionen är att uppsatsen ska kunna vara till nytta för de organisationer vars medarbetare arbetar mer eller mindre i projekt, men även för dem som själva arbetar eller har arbetat i projekt. Samtidigt önskar jag också teoretiskt bidra till den samhällsvetenskapliga diskussionen om projektarbete. För att uppnå syftet har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod. Intervjuer har gjorts med personer som arbetar mer eller mindre i projekt för att utifrån detta sedan analysera meningsskapande i projekt. Jag har i min studie funnit att den mening som skapas i projekt bland annat beror på vad individen fokuserar och vilken referensram denne bär med sig.

Kognitivismen med rötter i analytisk filosofi och logik beskriver tänkande som symbolmanipulation efter logiska regler. Begrepp har sin mening genom att de refererar till objekt och händelser i världen. Embodied cognition (EC) eller kroppsbasserad kognition, med rötter i biologi, fenomenologi och pragmatism ser istället tänkande som ett emergent fenomen som uppstår ur erfarandet av kroppens aktivitet i världen. Begrepps mening har istället sin grund i det sensomotoriska systemet.  Abstrakta begrepp får sin mening via metaforer och metonymer. Likt konstruktivism ser EC lärande som modifiering av tidigare kunskap.

Syften med studien var att:Undersöka hur barnen, som kom från olika religiös och etnisk bakgrund, förhöll sig till existentiella frågor och hur förhållandena mellan barn och vuxna med olika religiös bakgrund fungerade i skolan.Genomföra ett serietecknarprojekt för att ge barnen möjligheter att uttrycka och arbeta med existentiella frågor och till följd av detta hoppades vi att barnen skulle uppleva en ökad känsla av sammanhang och mening. Vi hoppades också att det kunde skapa större förståelse mellan olika religiösa och etniska grupper.Frågorna vi ställde oss var följande:Vilka är de olika uttrycken för religion bland barn i en skola i centrala Accra, Ghana och hur kan de förstås styrka känslan av samband och mening i barnens liv?Hur är den nuvarande situationen när det gäller tolerans och förståelse mellan barn med olika religiös och etnisk bakgrund?Kan ett serieprojekt påverka barnens möjligheter att skapa en känsla av sammanhang och mening i tillvaron och bidra till att öka förståelsen mellan barnen?.

Utifrån att konflikter är en vardaglig företeelse i förskoleverksamheten studeras detta med fokuspå vilken mening pedagoger ger åt konflikter för att på så sätt skapa en djupare förståelse fördetta. Till grund för studien ligger litteratur som tar upp konflikter och som visar på olika sätt attmöta dessa. Studien tar utgångspunkt i en hermeneutiskt och interpretativ ansats för att läggafokus på just förståelsen och vilken mening pedagogerna ger åt konflikter. Åtta pedagoger liggertill grund för studien och dessa har både observerats och intervjuats för att få med både derasinställning till konflikter och agerande i konflikter. Resultatet visar på att pedagoger ger olikamening åt konflikter beroende på sina egna erfarenheter och individerna i konflikten.

Syftet med denna litteraturstudie är att identifiera och beskriva skyddsfaktorernas effekt för psykisk ohälsa. Teorin om skyddsfaktorer till psykisk ohälsa enligt Cullberg, 2003 användes som teoretisk referensram. Metoden var en litteraturstudie där tio granskade artiklar delades in i teman utifrån teorin om skyddsfaktorer för psykisk ohälsa enligt Cullberg, 2003. Dessa teman var social nätverk, arbete/sysselsättning och sammanhang/mening. Resultatet visade att dessa tre skyddsfaktorer utgår från fundamentala behov hos människan, om dessa inte är uppfyllda löper människan större risk att drabbas av psykisk ohälsa.